Leandertalaren

Just nu ligger jag i soffan med laptopen på magen och skriver.

Känner mig sådär sjukt mör i kroppen som man gör när man haft en lång och händelserik dag.

 

Den fick ju en fin början som många av er redan vet. Fick underbart beröm av en ung tjej som klev av bussen. Det är alltid lika värmande att få höra att man gör skillnad för folk. Att man gör intryck, liksom.

När intrycket man lämnar dessutom är positivt så kan man ju inte vara annat än nöjd.

 

Jag kanske låter styv i korken nu, men jag är jäkligt bra på mitt jobb. Jag älskar det och det får till följd att jag trivs och är glad när jag utför det.

Det är inte många kunder som lämnat mig missnöjda genom åren. Och det känns bra att tänka på.

 

Nog med skryt nu.

 

Jag kan väga upp det med lite självkritik.

Jag är urusel på massor saker.. Finns massor jag inte kan och som jag är dålig på... Bara så ni vet.

 

Ikväll har jag förberett en utflykt som jag ska ta med Jenny på imorgon. Hon vet inte vart vi ska och hon vet inte vad vi ska ha med för matsäck.

Ikväll är hon på 70-talsfest på universitetet och så ska hon sova över hos kompisar i Linköping. Men imorgon förmiddag hämtar jag upp henne där och så tar vi en roadtrip.

 

Det är så lätt att man tar varandra för givet när vardagen bara rullar på. Vi lägger dessutom massor av energi och tid på bröllopsplaner utöver jobb och plugg så ren kvalitetstid blir lätt en bristvara.

Men imorgon ska vi ändra på det. Då blir det en dag bara för att vi älskar varandra. Ska bli mysigt.

 

Jag såg dessutom på melodifestivalen ikväll. Och ja, jag kanske gillade vinnarlåten en del. Jag gillade även joikaren Jon Henrik Fjällgren. Jag tyckte Hasse Andersson hade en härlig och trallvänlig låt, och jag tyckte om den tungt gungande rosahårade Dinah Nahs låt. Jag skrattade åt Filippa Bark då hon pausunderhöll och jag diggade med i Undo i ny tappning.

Jag såg dessutom den negativa stormen på sociala medier. Jag såg folk som klankade ner på hur uselt allt var, hur dålig text alla låtar hade och så vidare.

Då funderar jag.

Har jag så annorlunda smak?

Jag tror inte det. Jag tror att jag bara tar Melodifestivalen för vad det är. Ett lättsamt underhållningsprogram.

Förväntar man sig eliten av artister och bästa musiken/texten man någonsin hört, så blir man besviken och tycker att allt är urdåligt.

Så jag håller mina förhoppningar breda och känner mig nöjd. Så är jag glad...

 

Nu ska jag ta mig an disken, sedan blir det sömn en stund.

 

Håll en tumme för mig imorgon så jag lyckas ta min fästmö med storm.

 

Ha en god natt, kära vänner, och en riktigt god söndag.